Sitter och lyssnar på en låt jag hörde första gången när jag gick i 7an på högstadiet.
Låten får mig att komma ihåg precis hur jag kände då. Jag var kär i i en kille i klassen. Han och jag var vänner. Det var under 8an i högstadiet som vi var som bäst men som han också valde att byta skola.
Det som jag tänker mest på är att allting var så oskuldfullt när det kom till att vara kär. Det handlade inte om sex. Det handlade om att vara den personen nära, iallafall för mig.
Han var så perfekt med sitt lockiga hår och bruna ögon.

En gammal bild från när jag gick i åttonde klass och var sådär galet kär i honom. En del av mig tycker om honom fortfarande då han gjorde min sista tid på högstadiet lättare. Han är en så bra människa.
Jag tror inte att han vet om att jag var kär i honom även fast jag visade honom mer kärlek än vad jag någonsin gjort eller kommer göra för någon annan. Helt sjukt när jag tänker på det. Jag ville bara vara nära honom och jag skämdes inte ett dugg för att visa det. Allt är så mycket finare när man är yngre. Nu är det så mycket spel.
Det är inte så svårt för de som gick i skolan med mig att gissa vem jag talar om. Ganska enkelt faktiskt.